Våra goa vänner Håkan och Karin har flyttat! Lämnat stan! För den stora prästgården vid Fjärås Bräcka! Som man för övrigt ser genom fönstret här,
vilken utsikt dom har från sin enorma glasveranda! Som du kanske ser så ska Karin snart värpa! Ville passa på o ta lite shyssta foton medans bäbben håller sig inom...bords?

Vi hjälpte dom flytta från stan i förra veckan och det är aaaaldrig roligt att flytta, mest slitsamma man kan göra! Karin har dessutom
värsta sortens foglossningar och får inte ens lyfta sin tös Kajsa hur som helst! På detta verkar hon har utvecklat reumatism - så hon o jag var
till mycket stor hjälp i flytten. Eller inte...!

Iallafall - nu är dom hemmastadda och dom bor i ett helt ljuvligt hus med världens största trädgård!
Ska bli himla skoj o se vad som gömmer sig under all snön...kanske en matta av scilla och vitsippor? Hoppas!

Idag har jag haft besök av Helena från mina hemtrakter! Hon ställde gladeligen upp på mina idéer om att få lite gammeldags 40tals känsla i fotona! Hon har verkligen ett ansikte som passar för att sminka med mörkt röda läppar och tjock eyeliner - hennes ögonbryn ramar in ansiktet på samma sätt som Greta Garbos gjorde! En fnissig, solig och väldigt inspirerande dag! Idéerna bara poppar i huvudet - jag vill fota mer på sånt här tema!

Tack för idag Helena!

...men jag befinner mig på Spenshults Sjukhus i några veckor för att mjuka upp min onda kropp! Och här är det fullt upp hela dagarna - styrketräning, bassängträning, qigong och arbetsterapi mm.
Och här är så vackert! Det är ett gammalt sanatorium, ca 100 år gammalt - ja, ni ser ju på fotot här! Har idag gått runt lite o kollat in detaljer som jag tänkte plåta nån dag...när jag hinner!

Har träffat många nya människor med liknande sjukdomar som jag har och det är så skönt och få prata av sig, antingen om sjukdomar eller nåt annat. För man vet hur man har det, och man har förståelse på
ett helt annat sätt....låter ju skitskumt men...

Och jag har fotograferat en kvinna som är så vacker, vi kan kalla henne Amelie, hon utstrålar så härlig och positiv energi! Och precis när jag vi skulle börja plåta,
så tittar solen fram och jag fick lov att testa lite motljusfoton - jag gillar dom skarpt!

Nu när vi har så mö snö, skulle man egentligen fotografera näst jul´s julkort...

För ca en vecka sen var jag och hälsade på min goa vän sen tidiga tonåren - Johan! Vi har följt varann genom livet och har alltid kunnat prata om precis allt! Han har stöttat mig när jag har varit i botten och vice versa. Det är Johan som lärt mig allt jag vet om datorer, tack vare honom vågade jag öppna min egna sajt och mycket annat. Vi har även följt varann med våra respektive som ju blivit några stycken genom åren...hmm...han har en dotter som ska bli...öhum, jag tror hon blir 20 i år. Kan inte riktigt förstå det för det känns som vi fortfarande är 17...? För övrigt en otroligt söt dotter som e på pricken lik sin far!

Strax innan jul gick Johans blivande fru ur tiden. För mig helt ofattbart, jag kan inte greppa detta faktum. Bara tanken får hjärtat att banka i hela kroppen, handsvetten kommer direkt och jag får tunnelseende. Jag hann aldrig träffa hans fina Anna, såg henne bara på kort - en underbar kvinna i sina bästa år! Både Anna och Johan har haft otur i livet, med kärlek och sånt - och fann varandra och ljuv musik uppstod på riktigt! Jag som känner Johan ganska väl hörde på ett tidigt stadium att detta låter mycket bra, det lät som han hittat hem äntligen! Och så vara det för henne med vad jag hört och förstått.

Anna fick cancer och Johan fanns vid hennes sida ända in i det sista. Hon sov mycket den sista tiden, men så vaknade hon upp hemma i sovrummet - såg sig runt i rummet bland nära och kära, vilade ögonen på sin Johan och somnade in...

Livet kan vara så orättvist. Det kan göra så ont, bara att ta ett andetag kan vara så tungt. Man kan undra vad som e meningen med livet - varför allt sker som det gör. Men den meningen måste man finna själv - det finns ingen färdig mall, utan man måste leva på som man gör, gråta ut, gråta färdigt...

Johan mår bra idag, han har sorg - men är en stark man med hopp om framtiden! När jag åkte ifrån honom på kvällen kände jag glädje. Glädje över att ha en så fin vän som Johan!

Tack för att du finns!!!